Jag njuter inte som du

Jag ägnar mycket tid att försöka förstå varför det är så mycket svårare för mig att njuta av att Jo är med en annan kvinna än det är för honom att njuta av mig med en annan man. Vi upplever så mycket på ett liknande sätt, men inte just detta.

Varför?

Det finns ingen logik i det jag känner. Jag BORDE kunna njuta av att han har det superhärligt med annan, varför skulle jag inte vilja att han har det superhärligt?! Men i stället upplever jag (ibland) att nu försiggår någonting här som jag inte är en del av. Nu gäller det att inte störa. Jag håller det som händer borta ifrån mig. Det är inte alls den lustfyllda upplevelse som jag skulle önska att jag hade… I bästa fall är det något jag känner att jag bjuder honom och den andra kvinnan på (och den känslan är i och för sig inte att förakta!) I värsta fall så gör det att jag just känner mig utanför.

Detta ligger helt och fullt hos mig. Det är aldrig något som Jo eller den andra kvinnan ger ifrån sig, alltså att dom vill vara själva och hålla mig på avstånd. Jag vet, rent faktiskt, att jag är sååå mer än välkommen om jag skulle vilja dyka in i leken.

Jag vet att Jo älskar och åtrår mig. Jag vet att han inte har sex med andra för att vårt sex behöver krydda. Jag vet att han aldrig skulle få känslor för någon annan såsom han har för mig. Så, varför inte kunna njuta av något som han njuter av?  Varför inte ta emot en stor känsla av compersion? Varför kan jag bara inte vara skönt lättsam och uppleva sex som den kul lek det ju är?!

Jag har funderat på om det inte delvis kan bero på vår dom/sub-relation…

Såhär: Det ingår i min roll som undergiven att ge ifrån mig kontrollen, att låta Jo styra. Och för att få den kontrollen av mig så ingår det att han har full koll på mina behov. Att han riktar all sin uppmärksamhet mot mig. Kanske är det då inte så konstigt att jag känner mig osäker när han har sex med en annan. För i den stund han förlorar sig med en annan så försakar han ju mig en aning. Det brister i hans uppmärksamhet och kontroll över mig. Stoltheten i min undergivna ådra såras.

Om jag hade varit djupt undergiven och njutit av förnedring och velat att fullkomligt underkasta mig, så skulle han kunna ha egna sexuella relationer med andra, för då hade det kunnat trigga min undergivenhet. Det hade satt mig på plats. Men så är inte vår dynamik. Hade jag kunnat dominera honom och han vara undergiven mig skulle jag också kunna befalla honom att ha sex med en annan och då äga och troligen njuta av situationen. Men den dynamiken har vi inte heller.

Och då gäller acceptans. För mig och för Jo. Vi lyckas inte uppleva detta med den andres sex med någon annan på samma sätt. Men det måste få vara okej. För sexmedflera handlar ju om så mycket mer än att byta partners. Vi vet båda att det inte är ”rättvisa” vi eftersträvar, utan äventyr, utveckling och att ha det roligt. Och allt detta får vi, med råge.