Vår gode vän i den här världen har en idé som han verkligen brinner för.
Idén handlar om ett slags rollspel, involverar sådär sex personer, o den är tänkt att bli både stenhårt bdsm’ig o utsläppt sexig. En totalgrej alltså, för såna som vi. Vi ska ses ute på stan nånstans, i den vanliga folkröran, o under styrda former. Sen ska vi vidare o bli mer privata, piskor kommer vina, rumpor kommer blossa- ja ni fattar, Caligula skulle ha rodnat. Vi är givevis mycket positiva till vår väns idé, fattas bara. O han kan bara inte låta bli att uppdatera oss med nya tankar om upplägget, nya infall, nej inget ska lämnas åt slumpen hur idén ska kunna maxas o toppas. Idén fullkomligt sprängfylls med förväntan!
O såklart kommer den bli till en läcker upplevelse.
När vi väl får till att genomföra den.
Men just nu är den en dröm. Just nu ligger vi ju under det här Voldemort-täcket (det som inte får nämnas…) igen, o är vi inte sjuka så påverkas vi ändå på nåt sätt; våra dejter o kemiträffar puffas på framtiden, våra fester o event ställs denna mörka vinter in, för att troligen tas fram i en ljusare vår. O ställs dom inte in så vilar det åtminstone en ständig oro över att dom kommer göra det.
O ja, det är ju deppigt värre.
Men-
-det är väl ändå nu som drömmarna o alla planerna kan få frodas o blomstra o svälla över alla breddar? Som med vår väns rollspels-idé. Inte för att den idén alls är en ouppnåelig dröm, den kommer definitivt att realiseras. Men för att den här grådeppiga tiden uppmuntrar till lite extra härligt planerande o drömmande. Det är väl ändå så den här tiden bäst kan användas.
Så, härnere i vår för tillfället rätt mörka grop kan vi titta upp mot ljuset, mot det kommande sexet med främlingar o se hur det blir än mer lockande. Skamlösheten kan i kraften av vår förväntan få fullständigt slitas från sina förtöjningar. Till o med den enklaste lilla sexfest kan få lyfta med en förhoppning om helt oförglömliga upplevelser. Främlingar visar sig- när vi har dom i våra huvuden- inte bara vara extremt inbjudande att hångla o knulla med, utan också roliga o måttlöst trevliga, ”men var har ni varit i hela vårt sex-med-flera-liv?!”
O är inte vår sex-med-flera-värld som gjord för just det drömmandet? Den här världen är ju vårt eget sex-Disneyland, med hur mycket möjligheter som helst. Vi är dom som kan få allt att skimra, det är ju bara att låta inspirationen spinna loss. Det är ju inte precis nån värld av skeptiker som vi befinner oss i, tvärtom. Man hinner ju knappt föreslå: ”…en sexig salong med?- ” så nickar människor jakande med förväntansfullt vidöppna ögon.
Jo absolut, det kan ju låta lite väl hurtig det här, ”tjohooo, våra fester ställs in men vi kan ju alltid drömma!” För det är för jävligt när sånt man längtat efter förvinner med ett ”poff!” Men, sanningen är faktiskt att det kommer en annan tid. Den kommer. O det vi hoppas på nu, det kommer kanske bli verklighet på EXAKT det sätt vi drömmer. Inte ”helt ok faktiskt” eller ”jodå, det var rätt bra” eller ”nej men visst, härligt”. Nejnej, EXAKT som vi drömde.
We can dream, can’t we?
O vi är såna som kan få det att hända, eller hur?
Bilden är på Maggie Gyllenhaal från filmen The Secretary
eljosthlm.com 