Revisorn o förskolechefen har sina hemligheter…

En kvinna vi inte känner, men känner igen, syns i flygplatsvimlet. Ryggsäck, kabinväska, kappa o tjocka glasögon som gör att hon ser en smula förvirrad ut: var är gaten, borde jag kanske köpa mera taxfree-sprit?…Kort sagt, en kvinna som vemsomhelst. ”Det är hon va?…” viskar vi. O vi går fram o hejar, kramar, fast vi aldrig pratats, men det känns rätt. Vi har gemensamma bekanta, o utifrån ser det ut som att dom skulle kunna vara vilka bekanta som helst, från nåt jobb, nån skola, nån kurs i franska. Men dom gemensamma bekanta vi har är inte som andra. Dom knullar runt o drömmer alltid om det som ska hända i sommar i Cap d’Agde. Vi vet hur den här kvinnan ser ut när hon får ett gangbang i födelsedagspresent, o ligger där o har en kuk i varje hand, en i munnen, en i fittan, lycklig så att ögonen tåras. Flygplatskvinnan med ryggsäcken, är också den lystna nymfetten som inte kan få nog av kuk o kyssar, stön o ”tjejsex”. Allt det där är hennes livsluft. Ihop med kärleken till familjen, sina barn o till jobbet hon älskar. O bredvid gangbanget står hennes man o lyser, kan knappt få till att fotografera, för så famlande glad är han över hur fantastisk en födelsedagspresent kan bli!

Kontraster i vår sexmedflera-värld.

Dom går verkligen att älska.

Eller som lägenheten. Den är ju ofta bara några rum vi rör oss i o lever våra liv i, där vi får frukost på morgonen, borstar tänderna framför teven, där vi släcker lampan i barnens rum när dom ska sova. Men nu håller vi Lördagssalong o det knullas överallt. Födelsedagsmiddagens skratt förra lördagen har nu ersatts av gnyenden o stönanden. O här på golvet där det igår byggdes Brio-tåg står en kvinna på alla fyra o blir knullad så huvudet dunkar i skåpluckan (där bakom står lådan med Brio-tågs-delar…). På sängen där jag igår somnade ifrån jobbpapper får en kvinna sin efterlängtade DP. O han som för några timmar sen satt på huk på lekplatsen för att ta emot sin dotter som kom farande nerför rutschkanan- han ligger här på sängen o låter sig ridas, o vill både komma o inte, nej inte redan, men ååååh så härligt! för samtidigt sitter någon på hans ansikte, gungar o kväver honom med fitta. O han älskar allt. Ja, också hur hans skägg kommer lukta kön- han kommer känna det när han sen sitter på tunnelbanan hem. Mittemot honom sitter blandade Mugglare. Men ingenting hos honom skvallar om att han är sextrollkarl i sexparadisets Hogwarts.

O där sitter en kvinna och pratar klokheter i Nyhetsmorgon, säger med bestämdhet att det måste bli ordning i förlossningsvården. Vi vet att hennes rumpa är såväl rödrappad som blåmärkt efter gårdagkvällens floggers o piskor. O där i tv är hennes hår representabelt. Men igår var det ett virrvarr, ett fågelbo, någon höll hårt i en hårtest, samtidigt som hon flämtade o skavde sina knän mot golvet, hon försökte hålla sig på madrassen men knullandet fick henne att skita i omdömet. Där sitter hon nu i den beiga tv-studion o kräver bättre villkor för barnmorskorna. Håret gick att fixa till men det kostade.

Vi sitter på fiket med en bra man vi känner rätt väl, smuttar på kaffet o smackar på skeden med morotskaka, drömmer o pratar om fester vi ska ha, människor vi vill möta, såna vi ännu inte legat med- ja det finns några, men hur är det möjligt?! O när vi skiljs åt så stjäler vi till oss en kyss, som en liten liten dörr in i vår andra värld, där på en vanlig gata, mitt ibland människor som igår hade parmiddag, när vi provade MMMF.  Den där kyssen vi stjäler säger att vi tillhör den här hemliga klubben, kyssen är ett litet tecken på nåt stort. För om en vecka så blir det fest o då tar samma munnar sig an fittor o kukar- vi inser återigen att en muns o ett par läppars användningsområde är gränslöst!

Vi har fortsatt att leka. Vi är skabrösa, o vi vill våga blinka menande till personer vi möter: ”….är du kanske som vi, tillhör du…vår hemliga klubb?…” O nej, du behöver inte vara revisor med tajt slipsknut eller förskolechef med glasögon på näsan för att det ska bli läckert. Var den du är. Men gör som Clark Kent: kasta dig in i en telefonkiosk o kom ut igen som världens sexperson. Kontrasterna är väl tecken på hur rikt livet kan vara, om man bara tar sig an det. Låt oss vara milda o sansade, tungt behärskade, smakfullt sminkade o parfymerade. Men också fullständigt hämningslösa, svettiga o kladdiga, o våra hakor ska vara läppstiftsrosa (fast det inte var vi som satte på oss läppstift innan festen…)