Vi for iväg till Solna igår vi för vi blev sugna på att gå på sexklubb.
Vi känner igen oss i kvarteren där Stockholms enda (typ) parklubb för sexuellt frisinnade ligger. Fortfarande en smula märkligt hur den finns där, mitt i allt det vanliga. Vanliga bostadshus o lägenheter med flimrande tvapparater, nåt dagis på samma gård, lekplats o cykelställ. Några lampor skvallrar om att det häruppe på lastkajen finns en dörr som leder till ett Syndens Näste.
O samme man som alltid, öppnar, fåordig men inte otrevlig. Som att han inte riktigt orkar prata längre. O lukten av rök slår emot oss o nä, inte har man under någon kväll nånsin lyckas hålla dörren till rökrummet stängd. Röklukten har trängt in i allting. Som en lukt av en annan tid. Många av oss minns när pubarna kunde lukta sådär, inrökta, döljandes såväl parfym- som svettlukter.
Omklädning med locker-room-feeling, o man kan undra om det är tennis eller knulla som väntar.
O så, ut i ”loungen”.
Ylva Maria Thomssons blänkande bronskonst på väggen, rumpor o bröst, rökrummet med sin förväntade glipa, dörren till köket står halvöppen o vi noterar att förra besökets ”Yes Platinum” bytts ut till ”Ica Basic”, jo även den här klubben går igenom bökiga tider.
Runt om på dom galonklädda sofforna: män med handukar om midjan eller i sina minst fula kalsonger, kvinnorna i nåt småsexigt, men alla smått håglöst väntande. För loungen är ett väntrum. Det är inte sexigt, det är inte flörtigt, det är en fråga om att invänta rätt stund att ta sig mot trappan ner.
Vi pratar med en smula övertänd kvinna i vår egen ålder, o ”övertänd” visar sig stämma rätt bra på flera av dom som är här ikväll. Förväntan är stor, eller nej snarare att ”vi gjorde det! Vi är här! Vi är på knullklubb, det är ju helt jävla gaaaalet!” O den känslan verkar räcka långt. Några knappt 30’åriga fullständiga färskingar är där för första gången o dom är helt oreflekterande över vad det innebär att öppna upp sina relationer sexuellt. Vårt inledande prat med dom (vi känner oss som veteraner o sexmentorer) om ”vikten av kommunikation” o bla bla bla faller platt som en död fisk. Den hispigaste tjejen: ”Ingen jävel rör min kille, no no!” Sen kan hon ändå tänka sig att nån tar på hennes bröst, ”Jo det kan ju börja med en tutte!” En början till vadå tänker vi. För det är svårt att få ihop vad det här rookie-gänget egentligen hoppas på.
Det osexiga med det här väntrummet (röken, vita vinet i plastglasen, en takplatta som lossnat lite o som troligen snart faller ner i huvet på någon av dom stabila knullmännen med magar som hänger över kanten på handduken) allt det där kan på nåt sätt ändå sägas tjäna sitt syfte. Det är inte så att det är superläckert där en trappa ner, men kontrasten blir ändå stor, o det är ju spännande. O trappan ner är just ”dom växande förväntningarnas trappa”. Nu har vi tagit steget, nu ska det hända, så känns det nog för många på väg ner. Stönanden o jämranden hörs nånstans därnerifrån. Om nånting ska hända, så är det här.
O vi kikar oss omkring, o allt är sig lik. Sybianen står okopplad som en trasig dammsugare i en skrubb. I fönstermontern förevisas dom långt ifrån senaste modellerna av dildos, inte har någon brytt sig om att uppdatera. I en gunga jämrar sig en stor kvinna, o kontrasten blir stor även här, eftersom det är nära till hands att tänka hur väl det här stället också skulle funka som dagis, med alla sina krypin o mysiga kuddrum.
Vi ägnar bdsm-rummet en stund, med sitt läckra kors, o visst funkar rummet som dungeon, bara man inte knackar på väggen av hård skumplast, då löses illusionen snabbt upp.
Nej, det är allt svårt att påstå att PiH är den sexklubb som en huvudstad förtjänar. Men det är möjligt att knullsugna turister skulle se det charmiga i en så skavd o sleezy club: ”It was so far from fancy, you felt really dirty and it was great!” Stället förmedlar en feeling av ”Ge oss era pengar era kåtisar, var glada att det åtminstone finns ETT ställe i stan där ni kan hålla på!” Men, viktigt att påpeka: det är alls ingen ovänlig stämning här, den är bara just mäkta oinspirerad. Signifikativ är ju den trasiga fläkten som nog gör röklukten än mer påtaglig, o så jacuzzin som en gång i tiden skulle lagas men som sen istället togs bort.
Men!- det går att bli kåt här. Så klubben gör ju trots allt det den ska. Det ÄR sexigt att knulla omgiven av speglar o i rött slingrande ljus, o det ÄR sexigt att knulla i sällskap med andra, vi inspirerar varandra. O chansen finns att det kommer en främmande hand smygande o chansen finns att det snart sker en fullständigt ihopblandning av oss knullare, ja chansen finns o även det triggar ju kåtheten.
Summa summarum: Par i Hjärtan triggar kåtheten, o det måste den trots allt ha cred för.
eljosthlm.com 
Tack för ett bra ”reportage” av PiH.
Hur tycker ni den står sig mot Sveriges övriga klubbar? Utgår helt fräckt från att ni besökt dem alla. 😉
GillaGillad av 1 person
Hej MrSpanky!
Vi är faktiskt inga stora klubbälskare utan föredrar mindre intimare sammanhang med människor vi känner. Men ibland är det ju roligt att gå på klubb. Vi har bara besökt Adam och Eva i Norrköping och den klubben är så mycket mer ambitiös och välhållen.
GillaGilla
Hej!
Hur ska nybörjare våga komma efter den där sågningen? Känns inte som ett sätskilt inkluderande och välkomnande ställe …
GillaGilla
Jooo klart ni ska våga! Vår ”sågning” handlar ju om det bedrövliga i att Sveriges huvudstads enda swingersklubb är så sliten och inte särskilt ambitiös. Allt handlar till sist om ens egna humör och vilka man möter på plats. Vi hade faktiskt kul den kvällen! ☺️
GillaGilla
Vad bra du/ni skriver! Redan läsupplevelsen räcker långt. Och att ämnet är ”sex på fler” gör det oemotståndligt.
En rak fråga: vi är nyfikna på Par i hjärter. Kvinnan är 52 och mannen 66. Båda är slanka och tränade och ”aptitliga” i kroppen. Men kommer vi (läs mannen) känna det som om han sticker ut, med tanke på åldern?
GillaGilla
Tack Håkan, för fina ord! O vad gäller besök på klubben så ska ni alls inte tveka. Det positiva man kan säga är att den verkligen är inkluderande, det är en klubb för alla- ioförsig med lite olika inriktning vissa kvällar. Så ta varandra i handen o kliv in där, ni kommer få det kul, eller åtminstone en upplevelse! 😉
GillaGilla
Helt underbart skrivet! Hög igenkänningsfaktor på den😉
Vi har trevat runt på en del klubbar i vår jakt på något som vi gissningsvis inte kommer att hitta där, ha ha.
Kåtheten triggas bara ibland, om det är seriöst och vi har turen att det är gäster där som skapar skön atmosfär. Aningens brett och flummigt inser jag när jag skriver det.
PiH är i våra ögon ett sorgligt kapitel, men Paradiseswings i E-tuna är ytterligare ett par steg ned på listan. Det mest avtändande stället jag kan tänka mig!
CAE i Norrköping står i en klass för sig och ger en proffsig känsla, med ett seriöst mottagande och attraktiva lokaler.
Nu är det ju som jag inledde med, så att vi förmodligen inte passar in på klubb. Vi är inga krogmänniskor och efter ett par decennier i den tantriska världen så är mindre privata sammanhang mer intressant för oss. Klubbäventyren har varit ett surrogat för att hitta sammanhang där det är mindre porrigt och mer fokus på människomötet. Givetvis inkluderande av den sexuella leken.
GillaGillad av 1 person
Hur gör ni då för att hitta rätt? Har ni lämnat den tantriska världen och i så fall varför? (nyfikna Eljo☺️)
GillaGilla
hej ! Otroligt vilken fullträff i beskrivning, vi var där igår en lördag i Februari 2023, första gången på typ 15 år, för lite nypremiär, vi möttes i dörren av en väldigt neutral fåordig dock inte otrevlig, som typ kollade av att vi anmält oss på en lista och sedan blev lite bekymrad när vi ville betala med swish istället för kontanter? Vilket gick bra enligt info på hemsidan, nåväl swish QR kom fram tillslut så det löste sig. Han gav oss handdukar och önskade oss en trevlig kväll i alla fall. Lokalen var ombyggd sen vi var där sist, dock var jacuzzin stängd och kommer nog aldrig öppna igen. Vi gick ganska snabbt ner i källaren (mörkret) och fick lite känsla av sunkighet, odefinierbar lukt men sannolikt rök blandat med instängd källare, Satte oss i en soffa och ner kom några par av olika sort, många gick direkt till sängar, gynstol mm för att starta sitt sex mest själva eller i sällskap av ytligt bekanta andra. Efter någon timme i soffan kände vi spontant att någon härlig, pirrig stämning inte riktigt infann sig förutom ljudet av högljudda stön från någon kvinna med sprutorgasm och enstaka stönande män som precis kommit, blandat med högljudda skratt och prat från ovanvåningen av par som sannolikt är på PIH varje helg. Efter 2 timmar gav vi faktisk upp och det blir nog aldrig PIH mer för vår del. Tiderna förändras men när vi besökte klubben några gånger förr så var stämningen mer varm och den äldre smala danskbrytande mannen var alltid vänlig, smårolig och trevlig, helt enkelt en gemytligare stämning. Stockholm borde kunna prestera bättre på denna arena vi hoppas att det kommer en klubb med stil framöver för PIH har sett sina bästa dagar rinna ut i sanden tyvärr.
GillaGillad av 1 person