Du lämnar, tillsammans med vår vän, bordet där vi alla sitter. Du ser på mig på väg bort mot madrassen, vi vet båda vad ni två har kommit överens om. Vi andra fortsätter prata, som om ingenting håller på att hända- men jag ser i ögonvrån hur allting nu händer. Du, min älskade, har dina armar om hans rygg, dina ben saxar honom i ett grepp som behåller honom djupt inne i dig, där vill du ha honom. Ska jag lämna er ifred? Det här är ju er stund, din stund? Men jag vill även göra den till min. Jag lägger mig en bit ifrån er. Jag vill behålla dig omedveten om mig, förlorad i det du gör, vill att du ska nå en rusig intimitet med nån annan än mig. Du ser ut att lyckas.
Sex har vi med andra, hursomhelst o hit o dit, vi använder sex för att ha det kul o härligt. Men mitt i allt lättsinne så är sex ändå nåt märkvärdigt, mitt i det omärkvärdiga.
Sex är brännstoff.
Allt sex gör något med oss. Sexet du har med andra gör något med mig. Det är inte bara en lek.
Eller jo, det är en lek men på tunn is. O leken är att att vi tror att isen inte kommer bära, trots att vi vet att den gör det. Det är därför vi vågar leka.
Med en hand om hans nacke o den andra mot hans kind så delar ni innerliga kyssar, som en hjälp för dig att kunna släppa taget o tappa bort dig. Längtan efter att kåtheten ska dra iväg med dig. Du blundar för att få vara ostörd i jakten på din känsla. Han ser på mig, men inte som att, ”Häftigt va, härligt?!” Nej uppsynen är allvarlig, lusten har ett så starkt grepp om honom. Det ni gör är hårt o ömt. Han kan inte låtsas som att det du o han gör inte är någonting. Det är någonting. O det är någonting jag vågar ha ihop med dig o honom.
Hur kan vi våga?
Varför vill vi, o kan vi, utsätta oss?
För att vi vill känna tillit o för att vi faktiskt gör det. Tillit är ordet framför andra, det ord som allt det här vi gör bygger på. Tillit är det viktigaste ordet för leken på den tunna isen.
Vi känner tillit till vår vän, han vet vad den här leken är. Han vet att han inte kan vinna dig, men i den här leken så kan han det. Han knullar sig till en stark betydelse för dig. I sexet äger o använder han dig. O du honom. Jag är övertygad om att du är förlorad, o inte längre min. Så ser leken ut, o det vet vi alla tre. Men hur härligt du än lyckas ha det med vår vän så hör du ihop med mig med precis allt du har.
Tillit. Ordet framför andra.
Om vi skulle vara osäkra på varandra så skulle jag ju vara rädd på riktigt. Då är det inte längre lek. För vi leker med nån slags rädsla. Som ”The Shining”, som är på låtsas o film, men lyckas lura oss att bli rädda, o det njuter vi av.
Du slår upp ögonen o upptäcker mig. Du vill genast röra mig, kyssa mig. Känner du att du vill be om ursäkt- ”Förlåt Jo, men det var härligt!”- för att du lyckades förlora dig med honom? Är du orolig över att jag blivit rädd på riktigt, o nu snabbt måste lugnas: ”Jag är här! Du är min! Det vet du va?”
Det vet jag. Det har jag vetat hela tiden. O du ska verkligen inte be om ursäkt. Tvärtom. Var glad, som jag är. Du vågade strunta i mig, o jag är glad över tilliten du visar mig med det.
eljosthlm.com 