Vi har ett par på besök. Pratet mellan oss är oansträngt, känslan är bra. Vi hade tur med det här paret för lockande par är (nej inte riktigt men nästan) nålen i höstacken. Nej det är inte alls att vi ständigt råkar på dåliga personer utan det handlar om stämmet som ska till, dom positiva vibs som ska fara mellan alla fyra, på kors o tvärs. Paret har ju sitt mellan sig, o vi har vårt mellan oss. O dom är två olika personer, som vi, o kanske dom tycker olika om oss, o kanske vi tycker olika om dom. Ja, att det ibland uppstår stäm mellan två par är ju smått märkligt o fantastiskt. Men nu är vi här o feelingen är bra, o nu vill vi alla fyra ta steget över till sex. En smula hispigt är det såklart, men hispigt av den bra sorten. Första kyssarna, hånglet, ett litet avbrott när madrasser ska fram o en sex-arena ska fixas till.
Men…
…vad är det som gäller då?…
Det vet egentligen ingen av oss.
Har du sex med EN person så är den fysiska kommunikationen enkel. Kasta er ut i varann, var bjussiga o ge er hän. Du gör nåt som den andra svarar på. Den andra gör nåt med dig som du svarar på. Det studsar sex. Det är bara ni två som har en åsikt om vad som ska ske. Det är en dans o ni turas om att föra.
Men mellan fyra personer?…Hur ser den dansen ut?…
I dansen mellan fyra kan tankemödan ibland ställa till det: ”Är det ok att jag?…Han verkar gilla det jag gör, men gillar hon att jag gör just det?…Är dom ok med att jag, att vi?…” Alla avväganden, alla tankar som far genom huvudet kan göra det svårt att verkligen vara i sexet. Man blir lätt en betraktare av det som sker, mer än att man förlorar sig i det.
Ni som läser oss vet hur vi älskar tydligheten o öppenheten i sexmedflera-världen. Men här är sanningens minut: vi lever inte alltid som vi lär. Vi kan i mötet med par glömma att vara tydliga. Kan det höra ihop med det gamla tänket att man inte ska ”prata sönder sexet”, man värnar om spänningen, om magin? Är det för att man är nervös för att fråga, rädd för vilka svar man ska få? Rädd för att kliva fram o säga vad man gillar, vad man har för gränser- om man har några, för att man då visar sig. Det är lätt att tänka att saker istället ska anas o tolkas o att man ska känna in responsen. Men vi har insett att det inte är så lätt när man är fyra. Den goda känslan finns mellan oss. Kemin är bra. Men vi behöver modet att lägga sex-korten på bordet.
Gränser. Tydligheter. Regler.
Varför är det osexigt att tala om?
På samma sätt som total frihet kan skapa osäkerhet, så kan faktiskt begränsningar o regler ge oss frihet att släppa oss. Vi har bestämt hur boxen ska se ut o därinne råder total sexuell frihet. Men smaka på den: Total. Sexuell. Frihet. Drömmen va? Därinne i boxen vi skapar finns inga aningar, ingenting som får oss att famla. Därinne knullar vi hämningslöst, utefter dom förutsättningar vi kommit överens om.
Såhär nånting, kanske pratet innan se ut:
”Ok, va kul att ni är här, känns det bra att vara här?” (jo det tycker dom dvs kemin mellan oss är fin) Vad är ok med er när det gäller sex? Är det något ni särskilt gillar? Något ni inte vill? Ok, vi kan börja prata om oss själva: Vi tycker om mycket, har få gränser. Vi har gärna oral o penetrationssex, analsex kan vi gärna vänta med tills nästa gång… 69án är härlig. Att rida gillar vi båda två. Vi tycker om när det blir rörigt o hångligt, gärna att vi inte tänker för mycket på vilka kön vi har, vi går på det som lockar helt enkelt. Full swap (partnerbyte), absolut, skithärligt, men inte bara, utan mer som ett inslag. Vi tycker båda att det härligt att se den andra ha sex. Så, varsågoda, vad tycker ni?”
Är det här pratet att ta död på spänningen eller ger det snarare trygghet innan sexäventyret? Vi lägger vår röst på det andra. Vi vill prata o sen in i boxen o där uppleva total sexuell frihet.
eljosthlm.com 