Ok, i såfall så kan jag önska att min El, ska:
-knulla med en man själv,
-låta en sann pleaser ta hand om henne (kan ju vara den där mannen, fast är nog en annan),
-utforska sin nyfikenhet på kvinnor,
-flörta runt som fan (vara fullständigt o-ängslig!)
-njuta av andras uppmärksamhet, (så att hon själv fattar hur härlig hon är!)
-ta för sig av det hon vill ha, o gärna förlora sig,
-beskriva sin lockelse o längtan, inte hålla tillbaka minsta lilla.
(Jag är rätt säker på att min önskelista kommer fyllas på, framöver).
En önskelista är såklart ingen kravlista, det säger ju sig självt, hur skulle den kunna var det? Men önskelistor får vi ju alltid skriva eller hur? O skulle El gå mina önskningar till mötes så är det fint. O kan hon inte det, för att hon faktiskt inte vill, så lovar jag- handen på hjärtat- att jag på riktigt är förstående. Att älska någon är att vilja den bara gott. Det slår ut allt annat.
Mitt tjat här på bloggen fortsätter, det där om sexmedfleravärlden som det fantastiska havet, fullt med idéer o möjligheter för oss alla att tråla i. Men alltså, va mycket man kan hitta på, har ni alla verkligen fattat det?! O idéerna jag fiskar upp handlar alltså mest om saker jag vill att El ska göra, inte alls lika mycket det jag själv vill göra.
Vad beror det på?
Är jag för blygsam för att formulera mina egna behov? Tänker jag mig att det finns nåt attraktivt i att sätta det egna ljuset under skäppan? Finns det en oro för att om jag släpper fram det jag själv vill göra så skulle det skrämma El eller gör henne osäker på min kärlek till henne?
Nej jag ser mig verkligen inte som vare sig blygsam eller rädd.
Så vad handlar det då om?
Är det för att jag tycker om att styra? För att be in charge betyder mycket för mig?
Är det möjligen min försiktigt dominanta sida som visar sig här?
Jag vill använda min kontroll för att utsätta El, o för att ge henne nåt (pusha henne?...) o då får jag en upplevelse. Då känner jag saker. Jag har såklart inget emot att hon njuter, precis tvärtom. Men jag är ingen pleaser. En pleaser skulle vara totalt inlyssnande o försöker ge henne det hon vill ha.
När jag hittar på sånt jag gärna ser att El är med om, så är det i hög grad mig själv jag tänker på. Nej inte bara, men absolut i samma grad som jag tänker på El.
Min förhoppning om att hon ska vilja knulla med den här bra mannen själv gör att jag tänker lika mycket på det jag kommer känna, när hon väl tar emot honom, o jag inte är med.
Förlorar hon sig med honom o sen ändå kommer tillbaka till mig (vilket jag ju vet att hon gör...) då får jag också ett starkt (o jag vet, typ onödigt) bevis på Els kärlek till mig. Vem tycker inte om starka bevis på att vara älskad, av den man älskar?
Sen har vi ju vår gamla trogna känsla av compersion, som ju ger mig en slags bonuskänsla. Mår El gott av att knulla med den här bra mannen, då ger hon mig just compersion. Tack.
Det blir alltså två saker jag får: min egen starka upplevelse, en lockande o även förvirrande men ändå behaglig o utforskande känsla. En känsla jag berikas o växer av. O så bonusen då: compersion.
Nej det är inte konstigt att det i mitt huvud försigår så mycket tankar o idéer om vad El ska göra.
Jag vet ju att jag får så mycket av det.
eljosthlm.com 