El o Jo på egna äventyr

William Blake, 1808

El o Jo o en bra person till. Sexrörigt o kul. Vi använder oss bekymmerslöst av varann. Men så: antingen El eller Jo drar sig undan. Ligger bredvid. Dom andra två knullar vidare – ömma o intensiva i det dom gör. Den som dragit sig undan vill se sin älskade med en annan, uppleva just det. Den som dragit sig undan lämnar rummet. Står naken vid diskbänken, lite vatten, några djupa andetag, kinderna är fortfarande blossiga. Så mycket att vara glad över. Ljuden från sovrummet lockar tillbaka. I dörröppningen: dom två i sängen är fortfarande så lost i varandras kroppar, i kyssar. Den som dragit sig undan vill snart in i det igen. Men nej inte riktigt än.

Mmm, vi är där igen. Av allt vi pratar om som är lockande o problematiskt, så är det…

…El o Jo på egna äventyr…

…vi pratar mest om just nu.

På sexfester o i mindre sammanhang, i möten med singlar o par, så har vi möjlighet att känna på det där att vara bredvid, dra oss undan lite o betrakta den andre på avstånd.

Men varför vill vi det?

Vi pratar mycket om att vi vill befinna oss i samma sexbubbla, i samma sfär. Kan vi vara bredvid, tillomed gå iväg, lämna den vi älskar med någon annan, o ändå befinna oss i samma sexbubbla?

Den där inledande texten är inte helt sann. Det är inte så enkelt att bara skifta på El o Jo, för vi ser inte på samma sätt på det här med dom egna äventyren.

Det som lockar Jo, kan väcka oro i El att hamna utanför sexbubblan. O utanför sexbubblan ökar risken att fastna i huvudet, när det är kroppen o lusten som ska ta över. Skulle Jo vara tryggare med El än hon är med honom? Är det därför han kan dra sig undan? Nej det handlar inte om det, o det handlar inte om att sträva efter nån ytlig rättvisa: du knullar honom själv, då knullar jag henne själv. Det handlar om olika behov o ja, kanske är det en läggningsfråga eller kinks.


”Jag vill att du träffar honom själv. Jag vill att du vill det”.

El njuter med någon annan. Jo kanske inte ens ser det, han kanske bara vet. Han vill att hon ska ge sig hän med den andre. O han vill känna när hon kommer tillbaka till honom. Det visste han ju att hon skulle, men han vill ändå smaka på ovissheten. Det är en slags lek. O han vill höra vad hon upplevt. Bli delaktig. Det blir som att han har henne än mer än förut. Dom här ständiga bevisen på att hon väljer honom. Bevis han konstigt nog vill ha utan att alls behöva dom.

”Vill du träffa henne själv, så ska du det. Jag vill det för din skull”.

El ber inte Jo att träffa andra utan henne, för hon känner inte det han känner. Det finns ingen lockelse för henne i det. Hon tycker om att se honom med en annan kvinna, för att hon ser att han har det härligt, o härligt vill hon att han ska ha det. Tanken på honom själv med en annan kvinna väcker olust. Hon kämpar med en gammal tro att hon inte duger, den orimliga oron över risken att bli ersatt, en irrationell känsla. El behöver mer än Jo att känna sig omgiven, omhändertagen. För att kunna njuta fullt behöver hon bevis på att hennes närvaro är viktig.

Just nu är det såhär.

Men det spännande är ju att det hela tiden förändras. För två år sen, när vi tog våra första svajiga steg i den här världen, då kunde vi inte ana vad vi skulle tycka känns lätt o rätt nu. Så vad vet vi om vilka gränser vi kommer passera framöver? Nej gränser måste inte passeras, men att tänja på gränser är spännande o hjälper oss att förstå vilka vi är.

En reaktion till “El o Jo på egna äventyr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s