Hobbys kan ju se olika ut o ge en saker av olika slag. Dom kan ge en förströelse eller utveckla en- allra helst båda sakerna samtidigt. Alla skulle nog gå med på att en hobby är något man ger sig ikast med med rätt mycket liv o lust, det är liksom viktigare än vad ordet säger- det låter lättviktigt, men är rätt viktigt.
Som hobbyn ”sexmedflera”. (O ja, ”hobby” ger associationer till frimärkssamlingar, släktforskning, knyppling o gamla tåg…men visst kan sex vara en hobby. Något kul o intressant som kan få betyda mycket, om man har lust till det).
Vi har närmat oss den hobbyn stegvis, eller snarare med ganska rejäla kliv ibland…Kastat oss handlöst ut, nyfiket o hungrigt. Men visst var det många rädslor som dök upp när vi började. I början visste vi så lite om hur det skulle påverka oss. Var vi beredda att satsa oss själva o vår relation i vårt äventyr? Nej inte riskera, men utsätta?
Hur skulle vi våga det?
O hur såg rädslorna ut?
Såhär ungefär: rädslan av att inte räcka till, att bli bortglömd, hamna utanför. ”Vadå en kvinna till? Varför det?…”, ”Ok, oralsex- men penetrationssex?…oj oj oj aj!…” Det dök upp en rädsla för att inte förstå den andre, eller kanske inte ens förstå sig själv. Kunde vi förstå alla motsägelser (särskilt inom BDSM. Smärta o njutning, hur hänger det egentligen ihop?…), Rädslan över att få syn på sin skam o att minnas tidigare relationer med dåligt sex – mmm, mycket var läskigt.
En rädsla benämnde vi ”skapa ett monster”. Vi ger oss ut i den här världen hand i hand, men någon av oss far i väg åt ett håll dit den andre inte vill, eller kanske ”sexmedflera” plötsligt blir viktigare för den ena. Rädslan handlar om att den där handen man höll i inte längre finns där.
Så hur faaan kunde vi våga?
Sex är vår grej, det började väl där. En stark drift i oss, en pockande nyfikenhet på vad sex kan vara. O vi trodde väldigt starkt på att vi ville utforska det här vidare ihop. Vi skulle följas åt. Nej vi kunde såklart inte vara säkra på att vi alltid skulle vilja samma saker eller uppleva saker på samma sätt, men vi var säkra på att vi skulle lyssna in den andra, vi skulle prata, inget skulle få lämnas med en oklarhet. O här kommer nu ordet som nog dykt upp flest gånger bland våra inlägg o ordet är Kommunikation.
Skriv det i eldskrift över himlen! Kommunikation, om allt, i alla lägen.
Ingenting kan faktiskt bli en katastrof om man sysslar med kommunikation. Man upplever svåra saker, absolut, men sätt ord på det o blanda in den andra, där är knepet. O ”sexmedflera”-världen kommer med massor av starka saker. Vi tar vårt sex o involverar andra, gör en hobby av något viktigt, o vi utsätter oss. O det blir också mycket värt, för att vi delar det o vi får så mycket upplevelser tillbaka, o vi får dom ihop.
Vi har pratat om ”sting” o svartsjuka, starka känslor som ligger på lur när man ligger med andra. Men vi har insett att vi vill känna starkt, o med mäkta stora ord så har vi förstått att det är vår tanke om hur vi vill leva. Inte dolt o förmildrat, nej hellre starkt, öppet, modigt- o kanske med lite ”aj!…” då o då. Men ett ”aj!” då o då är ett högst rimligt pris för det vi får: en hobby som gör att vi förstår oss själva o varandra bättre. O vi har det väldigt väldigt kul på vägen…
eljosthlm.com 