Bort i den mörka delen av trädgården.

Om man skulle fråga människor i sexmedflera-världen varför dom vill syssla med det dom gör, skulle nog dom flesta svara: för att det är härligt o kul, o för att det är en bjussig värld befolkad av människor med en öppen attityd till sex, o dom vill man höra ihop med. I den här, ljusa delen av trädgården, är det lätt att vara. Här råder enkelhet o tydlighet. Kukarna står o fittorna är beredda. Här skriks o fnittras det, sugs, slickas o knullas, alltmedan fontänorgasmerna sprutar.

Men i en annan del av trädgården är det dunklare o lite svårare att förstå vad som händer, o varför.

För ett svar som vi nog också skulle få är att människor vill vara i den här världen för att det är utvecklande, för dom som personer o för dom relationer dom är i. Den där längtan efter att förstå mer, att hitta fler små bitar av sig själv, leder oss över i den mörkare delen av trädgården. Det är inte farligt där. Men det är otydligare. Oklarare. Det kräver mer av oss. Där kan vi vara något på spåren, men ibland inte mer än så. Vi får ge det tid, vi måste ha tålamod.

Varför gör jag det här?
Varför lockas jag av det här?
Vad inne i mig studsar det här mot?

I den här mörkare delen så är det mycket- men kanske inte allt- som har med BDSM att göra. O mycket handlar på olika sätt om kontroll. Om att få ta kontroll o om att överlämna kontrollen till någon annan.

Det handlar också om smärta. Att känna smärta, att tillfoga smärta. Vissa skulle med bestämdhet säga att sex inte har med något som gör ont att göra. Andra, som har smakat på gränsen mellan njutning o smärta har börjat ana att det inte alltid så lätt att skilja dom åt. Det skapar förvirring men också en längtan efter att förstå vad det kan handla om. Här i den mörka delen av trädgården har vi möjlighet att hitta nya nycklar till vilka vi är. Som sagt, det är inte farligt, men visst kräver det mod. Det vi hittar kan kraftigt rucka på bilden vi har av oss själva.

Lyxen att befinna sig i sexmedflera-världen förstår vi som är i den. Dom som är utanför, ryggar ofta eller är kanske ytligt nyfikna men skulle själva aldrig våga att kliva in i den.

I den mörka delen av trädgården finns det många små buskar att lyfta på o kika inunder. Den ljusa delen är kul o njutbar. Men vi ska över i den mörka delen. Vi vill våga ställa frågor o vara så öppna vi kan för svaren.

Det är motsägelsefullt o kontrastrikt.

Vi tänker att det är berikande.