Jag har en smått försummad vän: sexmedfleravärlden i mig.
En gång var jag som halloween-killen Jack Skellington i ”The Nightmare before christmas”, han som upptäcker den glittrigt underbara julvärlden och storögt springer omkring o vill uppleva allt: ”What's this?! What's this?! WHAT IS THIS?!!!”
Med åren har jag blivit mindre o mindre Jack Skellington.
Mina ”What's this?!” har blivit till ”Ok, vi kör då”. Jag vet hur det är att knulla med massa andra, i alla möjliga olika sammanhang. Spänningen o förväntan har lagt sig. Mina planer o idéer för hur det ska gå till, o med vilka, har blivit färre. Har man ett livstids-åkkort på tivolit så är det svårt att varje dag förväntansfullt studsa in bland attraktionerna.
”Blasé”? Hemskt jävla ord. Men jag har tänkt att jag blivit det. O det är kanske inte konstigt. Åren har gått o annat har dykt upp i mitt liv o blivit viktigt (läs: technovärlden, åh, dansen, glädjen, lusten, förtrollningen!...)
Men nej, jag vägrar! Det stämmer inte att jag blivit blasé, det inser jag efter i fredags. Jag har bara... (varning varning, det låter skittråkigt, men det är inte det, jag lovar!) ...mognat.
Följande hände häromkvällen: Fredag i en barnvecka o vi ska smita iväg. Vi har köpt Trocadero o dom får fixa egen pizza. Dom vet att vi ska hem till några vänner, dom har hört den där vuxen-kombinationen av namn förut, ni vet, som ”Oskar o Julia”, ”Petra o Gustav”, ”GunBritt o Bernt”. O vad annat kan barnen tro än att vi ska på vuxenmiddag med vuxenprat o ett o annat flamsigt vuxenskratt.
Men just det här vän-paret är inte som ”Oskar o Julia” eller ”GunBritt o Bernt”. Dom tar emot med längtansfulla omfamningar i hallen, i kläder som gjorda för klubbkvällar i Berlin, o barfota- bara en sån sak. O så kyssarna, kyssarna, kyssarna. Som att vi faktiskt törstat efter varandra, man kan tydligen göra det efter vänner, det har jag aldrig gjort förr. O så en catch up: jul o nyår, hur har vi haft det? släkt o resor o familjefester. O så långt liknar det väl en kväll med ”GunBritt o Bernt” (minus kyssarna i hallen, o deras kläder då ra...) Men sen lämnar vi champagnen o ostkuberna. Att dom ville ha över oss just ikväll är för att inviga en julklapp. Det är det man har vänner till.
Kvinnan i vårt par hamnar med ögonbindel i den sprillans nya knullgungan. Vi tar hand om henne, o använder henne, där hon ligger i luften med benen i vädret. Hennes överkropp, hennes mun, huvud o varma kinder får sitt, ett milt omhändertagande, som att hon behöver tröstas (vilket hon inte alls behöver, men så känns det). Huvudet vilar stilla i våra armar, min kuk får vila i hennes mun (nej inte bara vila...) o så kontrasten med det som sker med hennes underkropp, som knullas så kraftfullt så det knirkar i gungan, ihop med det låga sugsmattret från Satisfyern. O så skiftar vi, som på gymmet med cirkelträning (nä det där lät inte sexigt men...vi gör olika grejer helt enkelt!) Full tillgång till så mycket kropp o kön vi vill ha, bröstvårtor att kyssa o nafsa, fittor att slicka, kukar som vill knulla, allt går runt, allt får vara med. Fyra vänner o en gunga (så kan en fredagkväll bli om man väljer bort ”På Spåret”).
Sen vilandet efteråt, händerna o våra hudar, småkyssarna o samtalen på riktigt. O det vi väl inte tänker på just där o då, det som pågår, är att vi fördjupar oss. För varje gång vi ses så blir vår vänskaps gryta större o större. Den kan fyllas med vadsomhelst, med såväl knull o kyssar, som prat om barndomar som borde blivit annorlunda, föräldrar som inte räckte till.
Så vad är det att mogna då? Först o främst är det oundvikligt. O nej, inte tråkigt.
Mognad, tänker jag, är att vilja vara riktigt närvarande. Sukta efter kraften i sann intimitet. Att verkligen ta emot människor, o låta dom ta emot oss. Nej vi kommer inte vara nära vänner med alla vi knullar med, men ha en vilja att värdesätta en sant mänsklig omständighet. Vi ger av vår tid. Vi är vittnen till varandra, om det så ”bara” är att knulla med varandra. Mervärdet av sexmedfleraupplevelsen.
Men inte är väl det nytt? Vi har väl alltid velat knulla med människor vi tycker om? Jo visst. Men det har nog farit upp i viktighet. Det är ständigt på agendan. Det är väl att mogna, o det är faan inte tråkigt. Nej hurra, jag är inte blasé!
Sen tror jag också på att allt går i cykler. Det gamla o redan upplevda kan nog komma tillbaka i ett nytt ljus. För att jag förändrats (mognat!) men min sexpositivitet är densamma, från den blir jag aldrig botad. Vem vet, kanske jag återigen kan springa omkring där i sexmedfleravärlden som Jack Skellington, o ”What's this?! En knullfest på hotell?! What's this?! Ett Dark Room på en klubb?! YEEEEESSS!!! GIVE IT TO ME!!!”