Knulla. Techno.

Så det var sexröra igår? Sensualism? Porrigt, den bra sorten? Bra grejer med bra personer? O mer då, hur var känslan?

”Jag kände mig…lätt, fri, tillåten. Sann. I mig själv. Jag kände mig som…Mig själv”.

Är ni är många som uppfylls av den känslan när ni har sex i sexmedfleravärlden?

O jag själv?

Kanske fläckar av den där känslan kan dyka upp. Min kropp, min kuk, hela jag vill bara vara just där jag är, i just det där.

Men inte så ofta.

Varför inte?

För att så mycket tankar trängs o far genom huvudet- o det behöver inte vara negativt, tvärtom. Jag kan få plötsliga insikter om vad jag faktiskt håller på med, vilken värld jag bjussas på. Jag får hångla o knulla med en massa bra personer, som vill att just jag hånglar o knullar med dom. Jag blir glad över vilken hejdundrande (nåja…) sexperson jag ändå är! Jag upplever en djup tacksamhet över allt jag blivit.

Såna tankar.

Så har vi technon, dansen.

Betydelsen för musik o sånger i mitt liv går inte att överskatta. Ändå har jag gått runt just technon. Jag har inte fattat mig på den. O inte konstigt, för den hör ihop med dans, o dansen har inte helt varit min värld.

Nu är den plötsligt så in i helvete min.

Sånger kan få mig i ett läge där jag inte förstår varför jag blir så känslomässigt påverkad. Med technon är det lite annat, fast också känslomässigt. Jag tas upp o hamnar i technon. Går vilse i den, med glädje. Det dunkar, det knäpper, det knastrar, det knakar, det far omkring ljudbilder som förvånar, det är blankt, det är mystiskt, ljud blir visuella. Min upplevelse blir bara min, jag blir ett ego där i technovärlden. Fast samtidigt tillhör jag mina vänner o alla andra som i samma stund som jag blir egon. Så slår vi upp ögonen, upptäcker varandra, ler, kramas, kysser. Starka band mellan oss- fast ändå, var o en för sig. Jag o den pulserande rytmen är så nära vänner, o JAG VILL INTE! att vår gemensamma resa nånsin ska ta slut. Snälla snälla, låt nåt magiskt hända som gör natten neverending!

O mer då, hur var känslan?

”Jag kände mig…Lätt, fri, tillåten. Sann. I mig själv. Jag kände mig som…Mig själv”.

Nej jag ställer inte sexmedfleravärlden mot technon, för dom kommer med olika saker. Men märkligt att jag just nu upplever drömmen om neverending-natten starkast i technon, o inte i sexmedfleravärlden. (Det handlar säkert om den uppenbara skillnaden mellan sex o dans. Sex har med sig mycket mer av komplexa saker, dom flesta av oss har mycket mer att jobba med där, därav att huvet är med lite för mycket. Dansen är enkel. Släpp bara taget).

Såklart kommer jag fortsätta ligga runt. Som technon så är den min Pandoras ask som aldrig kommer kunna stängas. Sexmedfleravärlden är min gamla kärlek, som sitter hemma o troget väntar. Technon är min passionerade nyförälskelse. Jag släpper allt om du vill att jag kommer.

(Pssst, det här är mitt trehundrade inlägg, så ni kan väl hurra lite därute ok? O hoppas ni vill hänga med på dom kommande trehundra inläggen, det blir kul).