O iväg till fjällstugan bär det.
Ihop med några man alltid åker dit med, för att få uppleva samma som man alltid gör, i just den där fjällstugan, med just dom där personerna. Man vet vad man kommer få, o det är det man vill ha. Skönt, i fråga om allt. Matlagning, promenader, knulla, orgasmer, pingis, hångel, diska, prat om att bli äldre o tiden som går bla bla bla, double penetrations, hitlåtar från 80'talet, oralsex, öppen spis, kväljningar, knulla porrigt, knulla inkännande. Ingen forskning pågår, inget lodande efter det sexuellt hyperintressanta, inga nyupptäckter finns i sikte. Det som väntar är upplevelser man känner igen. Det är det man vill åt, där vill man hamna. Alla minns så väl vilka knappar som trycktes på förra gången o förra gången igen. Here we go again, tryck på knapparna igen, pleasea mig för allt vad du är värd, för samma, till bredden, lustfyllda känslor.
Njutning kan visst vara sig själv nock, absolut inget fel i det. Sexmedfleravärldens sex behöver inte innebära forskning i sin sexualitet. Man kan vilja ”bara” uppleva nåt sant behagligt. Såklart gott så. O det kan man göra i en immig fjällstuga, i knullgoda vänners lag. Man känner igen kropparna som pyttsas in, vilka bra personer som hör till kropparna, o vad dom kan åstadkomma. Kukarna o fittorna är gamla bekanta. Just i det här landet i sexmedfleravärlden hittar man som i ens egen ficka. Tryggt.
Men om man har svårt att nöja sig då, svårt att ”bara” njuta? Som jag ibland tänker om mig själv.
Om få saker är lika viktiga som nya kliv i nya riktningar?
Om intressant är viktigast?
Om spännande på riktigt slår allt?
Om ens största längtan är att bli berikad- kanske tillomed förändrad o ruckad på?
Kanske jag är sexmedfleravärldens blodhund, ständigt på sniffen efter det oupplevda? Nya o härliga o bra personer är egentligen bara färskt forskningsmaterial.
Visst är jag naken o i bästa fall hyfsat kåt, men jag sveper in mig i min osynliga forskar-rock, ”Nu ska vi se vad det här kan ge...”
Är jag en rastlös kicksökare? ”Nytt nytt nytt, give it to me!”
Är det det jag är?
Låter sisådär.
Men...Nä nä, jag vägrar, det är inte hela sanningen.
Det finns en kombo, o den svär jag mig till.
Tillbaka till fjällstugan.
Man är så trygg med vännerna där- så trygg, att man tillsammans tar kliv o provar nytt. Makalöst högt i tak. Man öppnar den medhavda väskan med floggers o piskor, ”Jaså den innehöll inte fiskeredskap...” Nån passar på att öppna bi-dörren, tuggar ur chipsen, o tar sig en kuk i munnen. Nån får upp benen i luften o låter sig tungkittlas analt. Så svårt att prata i en sån överväldigande (konstig?...) känsla. (Var det verkligen första gången? Wow...) Maktförskjutning lockar. En vän förvandlas till en tingest, utan vilja eller förmåga att säga nåt, läderremmar håller vännen på plats mellan sängstolparna. Småplåga en nyfiken vän är aldrig fel. Vännen får sen en ordentlig stund att samla sig, i en omfamning, efter att ha hamnat på en plats som hen aldrig trodde hen kunde besöka. Förvirring o tacksamhet.
Fördjupa med vänner, där är det.
Njutning o forskning hand i hand, obekymrat strollande nerför Aveny Sex.
eljosthlm.com 