Ibland filmas o fotas det när vi har en singelman på besök.
Eller ”ibland”... Ofta.
Eller ”ofta”... Alltid.
Egentligen räcker väl själva upplevelsen gott, men filmerna o fotona blir en bonus, som en souvenir från en speciell stund. Som att nåt så speciellt inte bara får försvinna i samma stund det uppkommer. (O singelmannen får såklart ta del av ”dokumentationen”, så funkar det för partners in crime).
Tittar jag mycket på filmerna o fotona?
Nja, inte ”mycket”... Det händer.
Eller ”det händer”... Rätt ofta faktiskt.
Jag kikar på dom o återupplever den rika o komplexa upplevelsen av min älskades sex med en annan (jo jag har skrivit bra mycket om det här i bloggen, i försök att förstå vad som finns i den där lockelsen).
På filmerna o fotona ser jag henne låta sig användas av, o använda, en person vi båda gillar. Jo för min skull men såklart också för sin egen. Hon kan visst hitta njutning (spänning?) ensam tillsammans med en annan man, även om hon allra helst vill att jag är med, o det är jag ibland. O även då med en registrerande iPhone.
Men filmerna o fotona av när jag deltar är jag inte lika intresserad av.
Hmm...För att?...
För att upplevelsen späs ut när jag är med. Den tappar en hel del i kraft o blir lite mindre intressant för mig. Eller blir till nåt annat. Såklart att själva trekanten kan vara härlig (jag kan ju, om jag får lust, även då dra mig undan o betrakta). Men min delaktighet i det som filmas blurrar min känsla, mitt intresse, det bara är så.
Men att inte vilja se sig själv ha sex handlar också om nåt annat, o det har vi båda två känt.
Att se sig själv utifrån ökar risken för självmedvetenhet, att hamna i huvet, en risk som hela tiden ligger på lur när vi knullar med andra, att misslyckas med att vara i situationen, i det som händer. Filmerna o fotona på en kan förstärka det där.
Kanske har också det att se sig i sexuella situationer med ren ovana att göra. Blandar sig tillomed nåt så klassiskt som pinsamhet in i det: ”Men alltså, vad HÅLLER JAG PÅ MED?!...Hjälp!...Ser jag ut sådär när jag knullar?!...”
Sen påminns vi väl tyvärr också- som många andra- om skiten som handlar om vårt alltför komplicerade förhållande till våra kroppar...
Men så häromveckan sa min älskade: ”Kan du ordna en mapp med våra filmer?”
Jag fixar raskt en gemensam mapp som får heta ”Företagseventet, Borås, maj 2019” (om nu nån mot förmodan skulle snubbla in i vår Dropbox så ska junte mappen heta ”Våra knullfilmer med andra”...)
Att hon vill ha en film-mapp talar för att det blivit något lite lättare för henne att se sig själv knulla. Jag tror att hon tillomed är på gång att se att det faktiskt ser härligt ut. Som ett påbörjat projekt att äga sex-situationerna, o därigenom äga sig själv, med små steg bort från den där självmedvetenheten o kroppsfixeringen. Jag är väldigt glad att se det hända.
Jag ska försöka låta henne inspirera mig. Kanske jag också snart kan behagas av filmerna med mig själv, o se bortom min kantiga rumpa, mina skinny legs o dom där vecken i nacken...
eljosthlm.com 