"...själv heter jag Erik, är en 47 'årig trebarnsfar, ursprungligen från Ängelholm, gillar romantiska komedier, att spela canasta o! he he! amazing blow jobs!...O du då, vem är du?!”
...har ingen nånsin sagt vid ett gloryhole.
*
Jag o min älskade är på klubb.
Ett stort rum, många madrasser, många knullar, ljuset är dunkelt. Vi knullar också, just nu bara med varandra. En man bredvid oss reser sig från en kvinna, som kilar iväg. Jag känner i ögonvrån hur mannen rullar av sin kondom, fiskar fram en ny som han kvickt får på kuken. Det sker väl nån slags ”samtyckes-grej” (säger han nåt till mig? jag minns inte) men det är tydligt att både jag o min älskade vill det som sker: han kommer in i henne, han knullar med henne. O det är tydligt nåt bra som känns i både mig o henne. Efter en stund är mannen borta. Vi har noll aning om vem han var.
Wow.
Ändå.
Dom gånger det där anonyma har hänt för oss, är lätträknade.
Vi har båda tänkt att det ska till en slags relation för att vi ska vilja ha sex med nån. Alltså ”relation” i betydelsen, ”jag vet en del om den här personen, vilket gör att jag känner en inledande slags...ja, liten ömhet för hen, jag vill den här personen väl”. Kanske nåt som liknar en vän-relation, inte en som behöver vara värst djup, men ändå.
Är det så enkelt o ursprungligt att man trots allt inte vill dela nåt så intensivt o ändå intimt som knullande, med nån man inte har den minsta aning om vem det är? För att vi tror att den där lilla relationen vi har ändå plussar på upplevelsen? Finns det nåt djupare, nåt ”gammelmoraliskt” i det, att inte bjussa på sin kropp o sitt knullande med precis vemsomhelst, hur mycket av slampa vi än påstår att vi är?
Nej det är inte alls så att vi alltid vet värst mycket om personerna vi har sex med.
På fester kan vi i början ”gå en runda”, få förnamn o lite nervigt fnitter ”...jag heter Britt o jag är straight men...nej kanske mer situationssexuell!...hi hi hi...O jag har väldigt känslig klitta ok, bara så ni vet?!” Nej det är inte värst mycket vi får av personerna där på festen, men det är ändå nånting, ”Men va kul att ses, situationssexuella Britt med din väldigt känsliga klitt-a!”
Men det finns nåt lockande i tanken på att inte ens få nånting.
Jo, en skugga av ”en bra känsla”, men inte mer.
Nån jag känner har gått i god för den här personen, o det räcker för mitt engagemang i knullandet. Inga namn- eller jo kanske nåt nicknamn från en sexsajt. Med en ögonbindel så får jag inte ens ett ansikte. Jag känner en hud, en kropp, jag hör hur personen låter, men har i övrigt ingen aning. O det förväntas inget småsnack efteråt, inget fördjupande, ”Ja nu har vi ju haft sex så nu ska vi väl prata?” Nope. Vi skiljs åt, var strangers in the night, o är det fortfarande. Vi har bara delat en upplevelse. Eller det kanske inte är ”bara”. Jag känner en smak, en doft, men vet inte vem (eller vilka) den tillhör.
Varför lockar det?
Är det för att det går emot nåt ursprungligt i en, det där ”gammelmoraliska”, ”Ameh klart man måste veta nånting om vem man knullar med!” (vilket ju är en smula konstigt, eftersom sexuell moral inte är nåt vi annars bryr oss värst om i vår bredvid-värld...)
Eller är det kicksökaren i mig som vaknar? Jag har möjlighet att få uppleva anonymt sex- också! bland allt annat jag kan få uppleva!- så varför skulle jag inte vilja uppleva det?
Som med gloryholet. ”Undras vem som har min kuk i sin mun just nu?...” Den okände blir en mun som vill ha en kuk, o det råkar vara min. Varken jag eller personen får ens ett ansikte- kanske inte ens en könstillhörighet?
Som med gangbanget. Vi har tidigare pratat om att om det ska bli aktuellt att uppleva, så ska det vara med vänner eller åtminstone nästan vänner. Men nu har ett lite annat prat smugit sig in. Räcker det kanske med bara den där ”bra känslan” som infunnit sig? O inte bara att det räcker, utan kanske det plussar på nåt att vi vet så lite? Vi är en samling bra personer på gangbanget o vi ska alla nyttjas. Ja nyttjandet hamnar i förgrunden. Bjussandet på kroppar o en mycket sexpositiv inställning. Rått, köttsligt, porrigt?
Fast...
...bara för att vi har med främlingar att göra- som kanske kommer förbli främlingar- så behöver det junte hindra att man släpper fram saker som inte bara är råa, köttsliga, porriga. Kanske det befriande i det anonyma gör att vi kan förvåna oss med...ömhet, närhet, ett mod att visa oss?
Kanske.
Vi får väl se.
eljosthlm.com 